Ny energi!

Ikväll känner jag verkligen att jag fick ny energi efter träningen, så jäkla skönt!

Jag har legat i sängen i 1½ dygn med migrän och därmed fått ont i ryggen (jag har aldrig ont i ryggen annars). Har känt mig överkörd trots att värken har släppt, men ikväll var jag iväg och körde ett pass med lyft.

Det känns super!

Några grejer vi kört ikväll är:

•  clean
•  front squat
•  split jerk
•  muscle snatch
• overhead squat

Ni förstår ju att jag har bekymmer med alla ord?!! Jag googlar hur mycket som helst nu för tiden för att lära mig allt!

Så här ser mina frivändningar ut just nu eller "clean" som det heter i crossfit världen.

Jag önskar att jag hade haft film från mitt första försök för några veckor sen, för jag vet att det är enorm skillnad.

Bara att jag nu kommer ner med höften under knät när jag sitter är en stor skillnad och att jag inte håller ut stången en halvmeter framför mig!
Så jag tror att det kan vara bra för mig att fota, filma och dokumentera för att faktiskt se att jag gör framsteg även om dom är små och det går med myrsteg framåt.

Nystart?

Det sista inlägget jag gjorde var den 8 mars då skrev jag visst om skidåkning. Jag som skulle blogga om mitt år då jag gjorde tjejklassikern, så blev det bara om det ena (och det värsta) momentet.
Hur som helst har klarat av den och gjort alla starter även om jag inte skrivit om dom.
Det momentet jag tyckte gick bäst var cyklingen,100 km från Motala och tillbaka. Vi var på gott humör både jag och Carina och vi gjorde det på bättre tid än vi vågade hoppas på.

Nu tänker jag inte ägna det här blogginlägget till att återberätta hela tjejklassikern, den är klar och lagd till historian. Jag är inte speciellt stolt över prestationen, jag har bara genomfört den.

Däremot har jag precis börjat med en för mig helt ny träningsform och jag tänkte att det kanske skulle vara roligt att berätta om den.
Aldrig har jag känt mig så klen, tung och orörlig som jag gör nu! Det är väldigt påfrestande för självförtroendet, jobbigt både mentalt och fysiskt, men ändå så jäkla roligt!

Här är en film ni kan kolla på där man förklarar lite vad crossfit är:

Det är alltså både kondition, styrka, rörlighet, explosivitet, gymnastik m.m
En stor del av filosofin är att man gläds åt varandras framsteg och att man hjälper och peppar varandra.

Jag hoppas att det här kan bli en nystart på bloggandet, som jag faktiskt har saknat ibland.
Kan vara kul att dokumentera mina framsteg, för jag har faktiskt bestämt mig för att göra framsteg även om det känns omöjligt ibland på träningarna.
Hoppas ni vill hänga med!

Kram

Här är gänget som var med på förra fredagens wod (workout of the day)
Det är många engelska ord och termer att lära sig :)

Skidåkning eller inte, det är frågan!

Idag har jag tittat på vasaloppet, det känns kul att dom åkte 9 mil snabbare än jag åkte 3 mil...Undrar om dom har tränat mer än jag?
Det är märkligt hur jag fungerar, för nu så här 1 vecka senare, börjar jag tänka att jag borde väl åka igen för att slå den här futtiga tiden jag körde på.
För 1 vecka sedan tänkte jag bryta skidorna på mitten och aldrig mera åka 1 meter på längdskidor.
Ja ja, den som lever får se!

Nu är det bara 3 veckor kvar tills det är dags att springa Premiärmilen på Norra Djurgården i Stockholm också, pust och stön.
Jag provade att jogga 1 mil idag och det tog 1 timme och 14 minuter, då gick jag i alla uppförsbackar. Så nu har jag en tid att slå den 29 mars!
Jag har inte börjat cykelträna ännu, då det är så förbaskat mycket grus överallt, men jag har tagit fram den rosa skönheten och börjat använda den till jobbet.
En till sak som jag gjort i dagarna är att anmält mig till Vansbro Tjejsim som går av stapeln den 5 juli.

Nu kör vi!

Tjejvasan avklarad

Jag kan med all säkerhet säga att det där är det jobbigaste jag nånsin gjort!
Vi var ju för några veckor sedan upp till Mora och tränade inför detta lopp, då åkte vi 2 av de 3 milen och det kändes hur bra som helst. Jag var inte ett dugg orolig för det här...men förutsättningarna i spåren var lite annorlunda när det inte hade åkt några tusen personer före.

Spåren var helt sönderkörda och jag hade inget fäste överhuvudtaget i de sockriga konstsnöspåren.
Det gick inte att diagonala så det var bara att staka eller typ hasa på skidorna.
Eftersom min gamla krigsskada (nacken) gav upp av all stakning så var det bara att hasa sig fram och vänta på nedförsbackarna.
All heder till dom som jobbar för att få till det så bra för att människor sen ska förstöra spåren.
Folk trängs för att komma förbi och fram, men sen när det blir minsta lilla utförsbacke ja då ska dom minsann stå stilla!
Dom tog av sig skidorna och gick ner eller så plogade dom hela vägen ner och så klart ramlade dom också...
Nedförsbackarna är ju för sjutton det bästa med längdskidåkning om det nu finns nåt som är bra med det.

Tack för alla gulliga hälsningar, tyvärr såg jag dom inte på skärmarna men jag tittade när jag kom hem. Jag hade sååå behövt sett dom i spåret, för jag var så sliten. Tessan jag vet inte vad du la in för bild, men den kom inte med i alla fall :)
Så här såg dom ut:

Malin, du fick också en hälsning som vi inte såg, den lyder så här:

I dagsläget kan jag inte känna mig särskilt stolt över min prestation, men det kanske kommer en dag då jag i alla fall kan känna lite stolthet att jag genomfört tjejvasan.
Jag hade räknat med att göra loppet på 3,5 timme men det tog 4,5 timme...men vet ni, sminket satt fint i alla 4,5 timmarna, alltid nåt!

Näe men jag är inte bitter, nu laddar vi om för cykellopp på 10 mil, min rumpa kommer aldrig mer bli sig lik.
Det är bara att sätta igång att träna cykling nu, så att förutsättningarna att lyckas bättre i det loppet ökar.

Tack för all support och hejarop! Tack Malin för att du kämpade tillsammans med mig trots att ditt knä gav upp och din axel skrek NEEEEJ! Tack Henke och Linus för att ni följde med, jag hade aldrig orkat köra hem. Tack också för alla fina bilder älskling!

Mot nya mål!!

Så här glada var vi vid starten:

Så här såg det ut vid starten:

Vi ser inte fullt lika nöjda ut efter målgång, trots bubblet:

Dan före dan

Imorgon är det dags för första eldprovet i tjejklassikern 2015!
Jag har kolhydratladdat hela veckan med semla och choklad så jag känner mig väl förberedd. I skrivande stund vet jag inte om jag ska starta 10:45 som är min "riktiga" starttid, eller om jag har bytt så jag startar samtidigt med Malin kl 11.00. Jag får besked under kvällen...

Naturligtvis har jag även laddat med en ledig dag idag, då jag shoppat både kläder, skor, smycken och bubbel.
Nej, kläderna är inte skidkläder och skorna är inte längdskidpjäxor och bubblet ska vi ha när vi går i mål i Mora imorgon.
Mina ögonbryn är nyfixade av Denice och mina fransar är snygga och långa tack vare Malin, så jag kommer i alla fall att se fabulös ut där i spåret. Har funderat på att stoppa i löshåret också, men det kanske är dumt att svetta ner det.
Det viktigaste är inte att åka på en bra tid, det viktigaste är att vi är snygga och att vi kommer i mål så vi får en medalj och poppa korken i bubbelflaskan!

Håll tummarna för oss!
Kram

Skicka en hälsning vettja

Nu börjar det närma sig första loppet i tjejklassikern 2015, på lördag är det dags för start i tjejvasan.
Det ska bli skönt att få bocka av ett av fyra lopp! Det ska bli skönt när det är gjort!

Om ni vill skicka en hälsning till mig där ute i spåret kan ni gå in här:
http://www.alecta.se/vasaloppet2015/

Då skulle jag bli glad, i alla fall av vänliga och peppande hälsningar.

Återkommer med rapport.

Kram

Ännu ett personligt rekord satt

Vet ni vad den här tjockisen gjorde igår?!
Jo hon joggade i 9 kilometer i sträck!!
Det är absolut by far mitt rekord! Tror att det längsta jag joggat i ett sprut tidigare är typ 6,5 kilometer.
Jag har ju lagt upp en plan att jag ska löpträna 3 dagar i veckan, varav 1 dag "vanliga" rundan på ca 5km, 1 dag med intervallträning och 1 dag distansträning.
För vana löpare kanske inte 9 km räknas som distansträning, men för mig gör det absolut det.

Jag gick ut med inställningen att jag skulle göra just den här rundan och om jag behövde skulle jag gå lite emellanåt för att sen orka jogga igen. Jag skulle jogga i väldigt sakta tempo för att just orka så långt som möjligt.
Efter 5km log jag till och med åt mig själv och tänkte nästa gång säger hon 6km och jag kommer att orka ända till dess.
Det gjorde jag, till och med uppförsbackarna gick!
NIO KILOMETER det är stort för mig, gigantiskt stort!
Endorfinerna sprutade ur porerna när jag till slut bröt av och började gå, när tanten i öronen sa 9 kilometer.
Jag bryr mig inte ens om att det tog 1 timme och 5 minuter, för jag joggade ändå hela vägen!

Crawlkurs - lektion nr 1

Varje fredag mellan kl 18:00 - 19:00 i 15 veckor kommer jag att spendera i en bassäng på Fjärranhöjder. Igår var första lektionen och det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot nästa fredag, jag ska villigt erkänna att jag undrar vad jag gett mig in på.

Första övningen bestod av "krokodilandning" det betyder att man ska stå stilla, hålla för näsan, sänka ner hakan och halva munnen i vattnet och andas. Alltså - andas med munnen halvfylld med vatten!

Andra övningen fick vi hålla en simplatta och öva på benspark, även denna övning var svår och man simmade väldigt vingligt och det gick otroligt sakta. Jag trodde att jag aldrig skulle komma över till andra sidan... Man ska liksom hålla benen raka, inte sparka från knät utan rörelsen sitter i höfterna kan man säga.
Tack och lov gick det minst lika sakta för alla andra och kursledarna förtydligade att det SKA gå sakta för att det är en teknikövning. Tävlingsmänniskan i mig vill ju liksom alltid att det ska gå fort!

Därefter skulle vi göra samma sak igen tillbaka, fast den här gången med ansiktet i vattnet och om vi behövde (?!) andas, skulle vi göra det genom att lyfta ena armen som en crawrörelse och vrida ansiket åt samma sida ovanför vattenytan och dra in luft.
Det här ser sjukt enkelt ut för någon som kan, men jag tyckte att det var allt annat än enkelt!
Jag får som någon slags panikkänsla när man har dragit in (vad det känns som) litervis med vatten i näsan och sen ska man efter att ha hållit andan i flera sekunder (som känns som minuter) dra in luft för att sen fortsätta hålla andan.
Kroppen och lungorna liksom bara skriker "ANDAS!!!" Vilket ju då resulterar i flås och att jag kippar efter andan.

Flera övningar gick ut på att ligga med ansiktet i vattnet och röra sig framåt utan att använda armarna.
Utmaningen med att lära sig crawl är förmodligen andningen, det vågar jag nog konstatera.

Jag är förvånad över hur mycket vatten som faktiskt fanns kvar i bassängen när vi var färdiga, för det kändes som att vi svalde det mesta. Dessutom har jag fortfarande ont i näsan eftersom jag ju tydligen snortade vattnet också.
Jag förstår varför man har badmössa och JA, jag tänker införskaffa en själv.

För min del är det här en stor utmaning, att göra något som jag är totalt talanglös på inför andra människor. Jag som vill vara bra på allt från början, annars låter jag hellre bli!
Crawlkursen är verkligen en del av min personliga utveckling, göra saker som är "out of my comfort zone"

Missförstå mig rätt - jag ser fram emot nästa fredag! För jag tycker faktiskt att det var skitkul!
Då ska vi tydligen få använda armarna också.

Räkning

Igår kväll räknade jag hur många träningspass jag gjorde under 2014. Som träningspass räknade jag löpträning, cykling, simning, boxning, styrketräning och zumba, jag räknade INTE med mina power walks, inte ens de längre sträckorna.
Jag fick ihop till 161 st träningspass, det är nog rätt bra jobbat tror jag!
Det är ganska roligt att "föra bok" på sin träning så det ska jag fortsätta med även i år.
Hittills har jag skrapat ihop till 5st pass, trots att jag avslutade 2014 och började 2015 förkyld.
3 januari - jogging
5 januari - styrketräning
6 januari - jogging
7 januari - styrketräning
8 januari - löpträning intervaller

Imorgon hoppas jag på dubbelpass, styrketräning och simträning, vi får se om jag hinner med den först nämnda.

Tjejklassikerns början närmar sig med stormsteg!

Jag har en plan

Idag står det i min kalender att jag ska löpträna, igår stod det styrketräning.
Det var jättekul att träna styrka igår och jag avslutade med lite intervaller på löpbandet.

I morse tog jag en promenad med Ola innan frukost,  det har jag gjort på sistone på mina lediga dagar, i alla fall sen jag blev frisk från förkylningen.
Jag har bestämt att på helgerna och alla andra dagar jag inte jobbar ska jag få ihop minst 1 mil, oavsett om jag går eller springer. I skrivande stund har jag 1 kilometer kvar idag, för morgonpromenaden blev 4 km och joggingturen 5 km.

Just nu känns det extra bra att jag nu sitter här nyduschad och nyäten EFTER joggingtur, för det var väldigt motsträvigt att ta sig ut idag.
Har jag bestämt mig så har jag! Det står faktiskt i min kalender "löpträning" på dagens datum, det har jag själv skrivit dit, som en plan för veckans träning. Då är det bara att göra!

"Har jag gått å lagt mig så har jag gått å lagt mig", som Eddie Meduza sjöng.

Imorgon står det styrka igen och på torsdag löpträning, på fredag står det simträning för då börjar jag nämligen på crawlkurs! Det ska bli spännande och förmodligen väldigt svårt, men ... har jag bestämt mig så har jag!
En fördel är ju att jag gillar vatten i alla fall.


Bilder tagna av Henrik Wallner

Längdskidträning

Vintern och snön lyser just nu med sin frånvaro, idag har det varit värsta vårvädret ute.
Det är 57 dagar kvar till Tjejvasan 2015, under dessa 57 dagar skulle jag vilja åka många mil på skidor.
Två ynka gånger har jag tränat längdskidåkning den här vintern hittills, ska det verkligen bli samma urdåliga vinter som förra året?
16 kilometer i kroppen räcker inte långt! Speciellt när man som jag inte har någon teknik att skryta med. Precis som i fjol har jag ju tänkt ta skidlektioner men det blir ju lite krångligt, inte ens i Högbo där dom haft konstsnö går det att åka längre.

Det sägs att det sista som överger människan är hoppet, så jag tänker fortsätta hoppas att jag ska kunna få några skidmil i kroppen innan det är dags för första tävlingen i min efterlängtade tjejklassiker!

 Bilder som min käre make tog igår under vår utflykt, som förövrigt startat upp sin blogg igen!
http://fotografwallner.blogspot.se/

Årskrönika 2014

Ännu ett bra år har passerat!
Två kanonfina år i rad, hur är det möjligt?
Det har varit både innehållsrikt och spännande, här är några av höjdpunkterna:

Jag har fått vara med på en TV-inspelning
Startat i Vasastafetten
Ordnat och genomfört ett event
Umgåtts med nära och kära
Utbildat mig till kostrådgivare
Fått en fast anställning
Gjort ännu en fantastisk resa till Norge
Varit till Sicilien
Flyttat till Gävle
Många härliga resor med husbilen
Sprungit lopp

Jag gick igenom förra årets årskrönika och där har jag skrivit vad jag tänkt hitta på under 2014, många saker kan jag sätta "check" på, har dock kvar fallskärmshopp och besöka Grönalund...

Nu ska jag återigen göra mitt allra bästa för att 2015 ska bli minst lika bra!
Året då jag ska genomföra Tjejklassikern, besöka Abisko och förhoppningsvis göra en träningsresa med Malin!

Välkommen 2015 nu kör vi!