Run Maria run!

Det går bättre och bättre med löpträningen, det känns så jäkla bra. Jag har hittat något slags bekvämlighetstempo om man kan kalla det så. Nej, det är inte som att jag kan springa hur långt som helst i det tempot, men det känns i alla fall inte som att jag håller på att dö.
Fortfarande känns det dock som en omöjlighet att orka 6 kilometer i kuperad terräng, men det kanske inte är hela världen om vi bryter av och går i ett par minuter för att orka en stund till.
Hur var det nu? Släppa prestationen? Jag jobbar på det!
Just nu ligger nästan all fokus på löpträning och jag kommer inte ens ihåg när jag var på gymmet senast, men det gör ingenting. En dag i veckan får jag med lite styrka i alla fall, på boxträningen. Jag ska försöka klämma in en dag till med lite mer styrka men nu har det blivit löpträning 4 dagar i veckan.
Boxträningen med Jaana förra veckan var jätterolig och svetten stänkte om mig som vanligt, men jag tror faktiskt jag har lite bättre ork nu än i höstas.
Den här veckan blir det ingen boxning, men jag ser fram emot nästa vecka då vi förhoppningsvis kör igen. (Krya på dig Jaana, se till att vila axeln nu)
Kanske det får bli ett pass på gymmet imorgon då istället.

Apropå se fram emot, maj månad är verkligen en händelserik månad.
Den 3e är det ju dags för mig och Malin att göra vår debut tillsammans i ett lopp då vi springer Spring Cross på Djurgården.

Den 17e ska jag och Henke till Stockholm på föreläsning med Mårten Nylén, det ser jag verkligen fram emot. Så får jag ju träffa hans snygga fru Malin igen också!
Jag har ju sån tur så jag har fått en biljett av Malin och Mårten! Tack snälla ni, jag känner mig så lyckligt lottad!
Vill du också så föreläsningen, gå in och läs mer här

Den 20 maj går Vårruset i Gävle där jag ska springa med några kollegor!

Sen är det ju så klart Booty Camp 31 maj som jag fortfarande inte gett upp hoppet om att det ska bli av. Det är fortfarande dåligt med anmälningar, men jag hoppas att några till ska anmäla sig till helgen då man fått lön. Det vore så trist att behöva ställa in!

Så vill jag faktiskt tacka er trogna läsare också, som kommer in och kikar här varje dag trots att jag varit urusel på att skriva på sistone! Tack för att ni stannar kvar och inte ger upp hoppet om mig. Jag lovar att försöka hitta drivet till skrivandet igen.

Jag hade tänkt skriva lite om påsken som just passerat och hur min man och mina bröder skrämde liv i varenda motordrivna makapär dom kunde hitta i mammas garage. Berätta om hur härligt och skönt det varit med långledighet, men ni få se några bilder som Henke tagit istället.

Kramar!