Härliga helg!

Så är ännu en helg över, men snart kommer en ny igen.
Jag har haft en jättehärlig helg och vädret har ju verkligen visat sig från sin allra bästa sida, vilket förstås gör sitt till.
I fredags tog jag min friskvårdstimme och följde med Kerstin (en kollega) till Hemlingby och sprang. Vi höll ett lugnt tempo och det kändes bra, jag orkade hänga med, det gör ju gott för självförtroendet.

Lördagen tog jag och Henke en liten utflykt på cyklarna och packade med oss lite go´fika i en ryggsäck. Sådana förmiddagar skulle jag gärna ha oftare

Vi blev bjudna på lunch hos mamma där vi satt ute i solen och hade det gött.
Henke och Linus packade husbilen och drog iväg på äventyr med sina cyklar, så jag blev solokvist resten av dagen

Sen hade ju jag sån tur att jag blev bjuden på mat hos Malin och tjejmys på kvällen så jag behövde inte direkt känna mig ensam.
Malin, Mickis, Sara och jag hade riktigt kul och vi hamnade på Södra Brunn där det var pubafton och trubadur. Kul att det händer nåt på byn igen!
Kul att träffa "gamla" bekanta ansikten igen.

Söndagen har inte gått av för hackor den heller. Malin och jag sprang i elljusspåret tillsammans och det gick superbra. Vi måste ju sätta fart nu när det bara är 5 veckor kvar till Spring Cross! Det kommer vi fixa galant!
Jag hoppade över Zumban ikväll och vi tog en fin promenad längs Dalälven istället, det kändes inte riktigt motiverat att gå in och träna när det var så fint ute.

 

Henkes snygga bild får avsluta det här blogginlägget, den säger liksom det mesta:

Hoppas ni haft en fin helg också.
Kram

Dåligt självförtroende & Italienplaner

Ikväll tog jag tillbaka lite av mitt självförtroende när det gäller joggandet.
Jag håller ännu inget tempo när jag springer så jag hamnar alltid sist när vi tränar i grupp. Jag försöker hänga med i deras hastighet i början, men jag kroknar snabbt och till slut orkar jag inte jogga alls utan börjar gå.
Det har tärt ganska mycket på självförtroendet och jag har i ärlighetens namn känt mig rätt så värdelös.
Därför hoppade jag över gruppträningen ikväll och gav mig ut på en runda själv istället, i mitt tempo med bra musik i öronen. Det gick hur bra som helst och jag kunde jogga hela rundan utan att ens fundera över att bryta av och gå. Så himla skönt!
Nu känns det lite bättre igen och nästa gång ska jag prova liiite längre sträcka, men hålla samma låga hastighet.

Jag vill försöka löpträna tre dagar i veckan men det är så svårt att få ihop tiden. Kanske jag måste hoppa över någon annan träning en stund. Den här veckan kör jag ju stationsträningen för sista gången, så därefter har jag torsdagen "ledig" till springandet istället.
Det blir kanon, då kan jag löpträna måndag, torsdag och lördag!

Imorgon ska jag iväg och få en blodtrycksmätare på armen i ett dygn få se vad den talar om. Förhoppningsvis säger den att medicinen har gjort sitt jobb.
En lite roligare sak jag ska göra imorgon är att träffa mamma och faster Ingela och planera en Italienresa!
Tänk, i augusti kanske jag tar en joggingtur i vackra Italien.

Här har ni!

Okej!
Några sa att det är farligt för gamla, överviktiga kärringar som jag att försöka sig på frivolter och andra konster. Någon annan tycktes inte riktigt tro på att jag faktiskt gjorde några volter eftersom det inte fanns några bilder på just det, utan bara på andra konstiga hopp.
Så...här kommer fler bildbevis och inte en enda gång landade jag på huvudet! Dock inte heller på fötterna men det måste bero på att vi hade dubbla madrasser så klart

Snyggt, graciöst och tekniskt en otroligt snygg framåt volt!

Extremt tjusigt krysshopp med en vighet sällan skådad:

Skämt å sido, det var i alla fall SKITROLIGT att hoppa trampolin och svettig blev jag som vanligt.

Igår tog jag en liten springtur ner till mamma (ca 3 kilometer) det kändes ganska bra, jag joggade halva vägen och sprang intervaller halva (mellan lyktstolparna)
Jag undrar när det ska släppa och börja kännas någorlunda lätt att springa, det måste bero på alla extra kilon jag släpar runt på.
Nu har jag ju konditionstränat i 1 år kontinuerligt och då borde det väl för sjutton gå att springa 5 kilometer hyffsat enkelt? Det är ganska frustrerande att det inte hänt mer! Men ge upp är ju inget alternativ så det är bara att fortsätta kämpa på.
Jag kan ju i alla fall springa 5 kilometer på löpbandet inne, så snart lär det väl gå ute också i lite kuperad terräng.
Just ja...om lite drygt en månad ska jag ju...springa SEX KILOMETER i kuperad terräng.

Kör hårt Maria, kör hårt!

Frivolter & Endorfinkickar

Ikväll ställde jag in stationsträningen för att det var flera som hörde av sig och berättade att dom är sjuka.
Jag och Henke åkte ändå dit ifall någon skulle komma ändå, som inte nåtts av ryktet.
Vi gjorde något mycket roligare än stationsträningen!
Vi plockade fram trampolinen och tjockmadrasserna istället och Henke riggade kameran förstås.
Det var ju skitkul på ren svenska!
Endorfinerna flödade!